Metanol, bollar...och lite annat

Leif Hedberg reflekterar över diverse speedwayrelaterade saker, i ännu en Metanolkrönika.

Den här modellen av krönika brukar vara mycket lättsam.
Men den här gången ska jag inleda med att vara allvarlig.
Mycket allvarlig.
När jag började som sportjournalist på Vetlanda-Posten i början av 1990-talet så stötte jag på en ny förare i dåvarande Vetlanda MS, Mats Malmberg.
Mats blev aldrig någon stor speedwaystjärna, men på mig gjorde han ett mycket bra intryck de gånger jag intervjuade honom. Han var lättsam och enkel. Helt enkelt en rak, härlig kille.

Tror Mats var reserv ett antal gånger i A-laget, men han tycktes nöja sig med det. Ganska snart gav han upp sin speedwaykarriär eftersom han satsade som företagsledare. Han köpte en motorcykelfabrik där han utvecklade en egen mc-typ.
Jag har nu förstått att Mats blev mycket framgångrik inom motorcykelbranschen.
Så i förra veckan hajade jag till då jag fick se Mats på ett stort uppslag i Aftonbladet. Mats fanns med i ett litet sportplan som störtade i USA där han höll på att lansera sin motorcykel. Han omkom i ambulansen på väg till
sjukhuset:
http://mobil.aftonbladet.se/nyheter/article7452754.ab;jsessionid=0394EF2B5F45D70647EF7429A8C6FCD5.mobila

Jag vill med denna inledning peka på hur fort det kan gå från fullständig lycka till total katastrof. Vi lever ena dagen, men finns inte den andra.
Därför.
Lev i dag. Gläds i nuet. Vi vet inte vad morgondagen har att erbjuda.
Jag är inte religiös, men beakta vad Fröderydsbördade författaren Lina Sandell -  som skrivit ett otal vacka psalmer - skrivit i denna:
http://www.youtube.com/watch?v=vRd7xDIacik&feature=related

Därför känns det lite småaktigt att gnälla på Aftonbladet. Var gör väl en bild på Christian Fridh när det egentligen skulle varit Tomas H Jonasson?
Och vad hade det egentligen gjort om Elit Vetlanda tappat någon poäng i dubbelmöten mot Västervik?
Egentligen ingenting, men så blev nu inte fallet. Det blev full hand. Fem poäng också här.
Och det var en given seger i Vetlanda. Det var då vi spekulerade i om det skulle bli seger med 20, 30 eller 40 poäng. Det blev "bara" åtta.
Anledningen var att Tomasz Gollob saknades.
Tomasz Gollob kom inte till Vetlanda, men tog 15 poäng i polska ligan dagen efter vilket innebar att han också körde ett nomineringsheat.Alltså fem heat.
Han hade tydligen ett polskt läkarintyg på att han var skadad på tisdagskvällen då han skulle kört i Vetlanda.
24 timmar senare måste han kört som bara fan i Polen. Tillåt mig småle...

Jag återvänder till då jag var färsk sportjournalist på VP. Vetlanda skulle möta Valsarna i Vetlanda och jag fick en textbeställning från en Värmlandstidning. "Du kan vinkla den på om Gollob kommer att köra eller inte", sa han som beställde texten. man visste inte om Gollob skulle köra eller inte.
Det handlade alltså inte om Gollobs prestation utan om han överhuvudtaget skulle dyka upp i Vetlanda...
Och detta måste varit 15-talet år sedan.

Läste Fredrik Staafs inlägg om lagmoralen i dagens Elit Vetlanda. Om hur förare ställer upp för sin klubb i ur och skur även om man är dansk, polack eller australiensare.Det är så jag vill ha det. Och alla andra Vetlandasupportrar också förmodar jag

Men Peter Ljung ställde upp i Vetlanda (vad lustigt..?)  Tre gånger slog han då vår egen Jason - och jag stod nästan och mådde bra!
Det är sannerligen inte ofta jag unnar en motståndarförare i elitseriematcher någon framgång, men den här gången gjorde jag det. Och Peter hade gärna fått tagit 15 poäng i Västervik också. Bara Vetlanda vann matchen...
Det blev en åttapoängsseger i Västervik också.
Jag hade för övrigt tänkt att åka till Västervik och titta på matchen live, men tyvärr hade min läkare stoppat mig. Jag fick åkförbud och fick nöja mig med TV:n...
Det är jag - och Gollob...
I Vetlanda mötte jag för övrigt Chris Harris vid föraparkeringen ett par timmar före match. Kände igen ansiktet och vad gör man då? Man hejar. Någon sekund senare såg jag att det var Harris - som hejade tillbaka. Trevligt, trevligt.

Det blev en ganska ledsam krönika den här gången, men jag avslutar med något trevligt. Har alltid gillat Patrick Hougaards landsman, Kim Larsen.
Bjuder därför på den här som jag tror är nyinspelad och väldigt
medryckande:
http://www.youtube.com/watch?v=CXPo5ENaVfk

Kommande veckor blir det till att valsa.
Och då kommer inte Gollob...
Höres.

//Leif Hedberg

Kommentarer: